Ljuset. Ett nytt grepp på årets upplaga av Antikmässan i Helsingborg är ljussättning med frilagda ljusrån, färre väggar och få utställarbås. A-hallen med sin mjuka färgsättning är som ett elegant vardagsrum från exklusivt internationellt inredningsmagasin. Inga fegvita interiörer. Inget sparsmakat. Det är snyggt. Antikviteterna får tala för sig själva på ett smakfullt sätt.

Alla tre utställningshallar bjuder på vackra ting och förvånansvärt många fyndlägen och möjligheter att hitta unikt till bra pris. Visst finns där som vanligt ljusstakspar för hundratusen kronor och silverbägare för ohemula summor. Så ska det också vara. Men mest av allt slår det mig att prissättningen talar till de flesta plånböcker. Och alla generationer kan hitta skojiga saker. En miljonärsbekant strålade av lycka efter att ha köpt en kaffeburk för fyrahundrafemtio kronor samtidigt som en tjugofyraårig väninna köpte sin allra första Argenta-vas. Hon tittade, inspekterade och kände. Gick några varv. Funderade. Sedan jobbade hon på konsten att pruta med värdighet och fick ned vasen från 1 350 kronor till tusenlappen jämt. Roligt! Alla ska kunna köpa på en antikmässa. Annars uteblir jaktmomentet och spänningen i sakletarleken.

Det är glesare i hallarna i år än tidigare. Färre utställare. Utekaféet under tältduk är skrotat och längst in i C-hallen finns ett mindre serveringsställe som knappast kommer kunna ta om hand om alla fika- och drickasugna. En inte oviktig detalj. Det är påtagligt mycket mindre av den mat- och delimässa man provat under några år. Några fina ostar och oliver hittas fortfarande, men den långa gången med delikatesser syns inte längre till. Skönt på ett sätt, men även ett tecken på att det blir svårare och svårare att locka utställare. 2019 är det totalt 100 handlare som ställer ut. Så få tror jag aldrig det varit under de år jag besökt mässan.

Men behållningen är ändå ljuset och modet att tänka nytt kring mässdesignen. Att upplevelsen i gångarna behöver vara en estetisk njutning i sin helhet är det äntligen några som har förstått. En utveckling jag hoppas kunna se mer av i Sverige. Bara för att vi ägnar oss åt antikviteter ska det inte innebära att vi inte kan tänka nytt. Skapa vackra, tilltalande och moderna miljöer. Handlarna har en viktig uppgift i att via sina montrar lyckas locka besökare och köpare att se föremål i nya miljöer och i en ny omgivning. Där har de lyckats i sitt gemensamma arbete, mässledningen och antikhandlarna.

I återbrukstrendens kölvatten är årets upplaga av Antikmässan i Helsingborg helt rätt. Åk dit.

_P5A5758
Vackra gardinomtagsfästen från 1800-talets första årtionden fanns att hitta hos Anjemarks Antik för 2 200 kronor paret. Unika och klart eleganta i ett modernt hem.
_P5A5770
Inte bara vackra föremål utan också spännande böcker fanns att fynda på Antikmässan i Helsingborg. Billiga och informativa rariteter som man kan botanisera bland i timmar.
_P5A5805
Anders Hoffman har alltid oslagbar elegans i sin monter. Paret biblioteksbyster med bland annat Markis de Lafayette (1757–1834) till höger, född Marie-Joseph Paul Yves Roch Gilbert du Motier de Lafayette, hade jag gärna köpt med mig hem.
_P5A5803
För gentlemannen erbjöd Johan Sjösten Antik ett par av lundasmeden Wiwen Nilssons eftertraktade manschettknappar för 9 000 kronor paret. Originallådan är ett kul pluss.
_P5A5791
Jag älskar tenn från 1920- och 30-talen. Svensk design när den är som bäst. För 3 500 kronor kunde denna vas i stram övergångsstil mellan Swedish Grace och funkis tas med hem från Garage Design Gallery som ställer ut i stor och luftig monter.
_P5A5720
Ibland kan man inte låta bli kitsch! Man blir glad av det och en fingerborg med Elisabeth II på  kan man bara inte missa när den går på blott 65 kronor

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: